Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) är en form för
samverkan mellan idéburna organisationer och offentlig sektor. IOP utformades
för att underlätta långsiktig kontinuerlig samverkan, till gagn för båda parter
där den offentliga värderar leveranssäkerhet och den idéburna värderar förutsägbarhet.
IOP är ifrågasatt eftersom konstruktionen uppfattas som ett sätt att kringgå
lagen om offentlig upphandling.
Trots upprepade försök att reglera former och
förutsättningar för IOP har inget lagrum specifikt för detta ännu utformats. Senaste
ansatsen gjordes inom ramen för ”idéburen välfärd”, vilken i juni 2021 mynnade
ut i ett riksdagsbeslut om att inte lagstifta. Det är politiskt minerad mark.
I ett idéhistoriskt perspektiv är den inneboende konflikten
i IOP uppenbar. Samverkan mellan organisationer i olika samhällssektorer är lika
omöjlig som att förena olja med vatten. Mot detta invänder både senare
forskning och praktik att samhällsutvecklingen tvingat fram en uppluckring av
gränser mellan sektorer och organisationer. Sektorernas egenart har slätats ut,
den offentliga sektorn präglas av styrmodeller med ursprung i den privata
vinstdrivande sektorn medan den idéburna sektorn ändrar karaktär i takt med
sinande ideellt engagemang och ökande krav på professionalisering. Synsättet
att samverkan är resultat av organisationens misslyckande har ersatts av andra
där hybridisering och public governance
är centrala begrepp.
Otydligheterna till trots har en stor del av landets
kommuner och regioner varit öppna för att ingå i IOP. Beroende på syfte,
innehåll och förutsättningar kan sådana partnerskap utformas och genomföras på
olika sätt. Vilka är erfarenheterna så här långt? Seminariet diskuterar IOP
utifrån teoretiska och praktiska perspektiv med exempel från skånska kommuner.
När: Onsdagen den 5 juni,
kl 14.00-16.00
Var: Ekonomicentrum EC3:207, Tycho Brahes väg 1,
Lund
Medverkande: Caroline
Hellström, adjunkt, Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet